En beskrivning

Hostar som om en hårboll fastnat i strupen på mig. Det går inte att låta bli att hosta och det går inte heller att hosta, för hostan i sig gör ingen skillnad. Det kliar och retas.

Jag försöker skriva en uppgift som ska lämnas in imorgon. Tycker uppgiften är skit och onödig. Men jag skriver en massa påhitt som kommer gå hem. En hel del av litteratur är bara rappakalja faktiskt. Intetsägande i slutändan, finns egentligen bara till för att vi akademiker ska känna oss smartare. Som att vi kan nåt.

Framför mig ligger saker utspridda. Tipp-Ex penna som knappt fungerar, pennor och en massa gem. Kalender, skrivböcker, nässpray, mobil, post-it lappar och massa plastfickor. Mitt i allt detta ligger det ett knäckebröd (för er upplänningar hårdbröd eller vad ni säger). Tror den väntar på att bli uppäten. Man kan säga att det ser ut som kaos här. Men jag gillar det.

Jag bara önskar att denna uppgiften blir klar snart och att jag kan bli frisk.

O så vill jag ha 150 miljoner kronor. =)