Vem är svensk?

Det här med självkänsla och självförtroende är ju ett himla fenomen. Jag har haft många åsikter och trosuppfattningar om huruvida jag har bra eller dålig s-känsla och förtroende. Men jag ger härmed upp det och bara är.

Jag vet att vissa saker får mig att bli osäker. Jag vet att ibland säger jag något som i andra öron/ögon uppfattas som en osäkerhet hos mig, medan det inte är så - enligt min upplevelse. Jag har heller inte bestämt mig för om det jag tror om mig själv är viktigare än det andra tror om mig. Ibland är faktiskt andras uppfattningar A och O. Det får man inte glömma.

Hursomhaver...det finns två personer som får mig att känna mig väldigt annorlunda pga att jag inte är född svensk. Det är en väldigt märklig känsla, för tidigare har jag endast känt mig annorlunda pga mitt ursprung på grund av mig själv. I mitt huvud. Men när jag häromdagen hörde orden "...men det är ju för att hon inte är svensk." Då blev jag totalt ställd.

Vadå inte svensk? Fast jag är ju inte svensk. Jag är en salig blandning. Inte genetiskt. Mitt arv är inte svenskt. Men vad är min kultur? Jag uppskattar dock inte när någon kallar mig "inte svensk." Det dumma och dubbelmoraliska är att jag själv aldrig skulle kalla mig svensk.

- Jo, bara om jag vore utomlands.

Men en sådan kommentar är en av många anledningar till varför jag i just det sällskapet alltid känner mig annorlunda.