Mot alla odds!

Gudrun Schyman talar om klasskillnader

Under min praktiktid har jag fått göra så otroligt mycket jag aldrig tidigare gjort. Utöver det givna (arbetsuppgifterna), har jag dessutom fått gå på en del konferenser, göra studiebesök och besöka en hel del andra verksamheter. Jag har träffat så mycket folk att varje gång jag varit på ett ställe relaterat till socialt arbete, har jag känt igen minst ett ansikte. Sällan minns jag dock vem det varit. Jag har dock varit modig och alltid inlett samtal med personen i fråga och nätverkat lite. Vill göra mitt ansikte ihågkommet på något vis. Inbillar mig att det kommer hjälpa mig på jobbmarknaden sen.

Igår var vi på den bästa konferensen jag någonsin varit på. "Mot alla odds" hette dagen och flertalet intressanta personer talade bl. a: Gudrun Schyman, Emil Jensen, Percy Nilsson och Alec Carlberg (kan inte sluta tänka på öl, även om de heter Carlsberg). Alec verkar vara lite av en guru inom socialt arbete. Men de va först igår han fångade mitt intresse. Jag fick en briljant idé medan jag satt och lyssnade på honom. Kanske blir det min uppsats och ett framtida projekt. Annika Östberg talade också. Wow! Inte wow för att hon förändrade mitt liv utan wow för allt skit hon genomgått och överlevt och gör något produktivt av sitt liv som främjar hennes välmående. Props!

Dagen bjöd på frukostbuffé (they had me at breakfast), stor och god lunch och härligt bordssällskap av en präst. Äntligen fick jag info om tysta dagar och tysta helger. Så nu blir mitt nästa mål att gå på en tyst dag.

Igår var en väldigt inspirerande dag. Jag mådde väldigt bra efteråt, trots all missär man fick höra talas om. It's a first. Det får gärna fortsätta såhär.

ps. Skrev en uppgift om etiska dilemman och var missnöjd och hade ångest. Men nu efter att ha läst den 5-6 gånger tänker jag att den ändå är väldigt bra. Hrm. Får se vad examinatorn kommer fram till. Förmodligen att den skulle varit längre. Men längden har ingen betydelse ska jag hänvisa till.

Följ min blogg med bloglovin